06# Veckans direkt ur minneskortet bilden by Fenan

IMG_5102No ps, only natural beauty

Annonser

26 thoughts on “06# Veckans direkt ur minneskortet bilden by Fenan

  1. Jag har funderat på en sak. På en del foton så förekommer det (vad det verkar vara) okända människor, ute på rätt vardagliga ärenden. Undrar de aldrig varför du riktar en kamera mot dem? Eller är det så att de aldrig lägger märke till dig?

  2. Tjena Aino
    Så som du tänker Nej.
    Ibland händer det att när jag fotograferar något, att en person går in i kameravinkeln. Då kan det bli lite surt innan man fått förklara vad man sysslar med. Men det sker inte ofta.
    Tjejen på bilden tog jag på Curling EM. Hon stod upp och tittade rakt ut i det tomma rätt länge. Inget jag brukar ta på egentligen, tror det var hennes underliga blick som övertalade mig.

  3. Ok:)
    Det var egentligen inte den här bilden som fick mig att fundera från början, utan en bild (eller flera) på ett par som var ute med vovven. Men det var ganska länge sen så jag orkar inte leta reda på inlägget. Det känns som en lite klurig balansgång det där. Att inte göra folk obekväma. Det skulle i alla fall jag tycka, om jag hade varit intresserad av att fota saker. Men hur som helst, så är det ju en viss skillnad på att någon traskar in i bilden än att ränna efter folk.

    Förövrigt så satte jag nästan kaffet i halsen när jag trodde att jag såg mig själv i ett av dina foton. Men jag hade omöjligt kunnat vara vid den platsen vid den tidpunkten, så det måste ha varit min dubbelgångare.

  4. Tja Aino
    Jag vet vilken bild du menar, det var en hund som var ute och promenerade med en stor stock i käften. Anledningen till att jag tog bilderna på hunden var att den såg sååå stolt och präktig ut :) Jag gick ned på huk och hade kameran i knät när jag fotograferade, dels för att jag ville ha en låg bild men även för att Matte & Husse inte skulle bli oroliga. Men dom tyckte att det apkul och ropade åt hunden ”Nu är du Arvikas kändishund!”

    Människor uppåt i Wermlann typ Arvika, Sunne, Torsby och Hagfors har nästan ingen kameraskräck alls. Skulle du ta fram din kamera/mobil och rikta den mot en lite finare nostalgi bil upp över så är det 99% risk att att chauffören stannar på studs mitt i gatan, bara för att du ska få en fin bild. Eftersom det inte är så i Kallsta alls så kändes det lite som ”Driver du med mig?” de första åren :)

  5. Arvikas kändishund. Det är ju så sött så.. jag vet inte. Vilket fint par.

    Svårt att tro faktiskt. Pappa bor i och för sig däruppe. Han skulle tvärnitat på fläcken, gammal rallyförare som han är, om han trodde att någon ville ta en fin bilbild:) Någon gång mellan 80-90 talet så var det en okänd tysk kille som skickade ett foto till oss. En tävlingsbild på pappa, när alla bilens hjul stod i luften. Den var rätt tuff. Apropå inget. Men det är nog ofta så bland bilfolk, att man gärna vill visa upp sin pärla. Särskilt om man har en som sticker ut.

  6. När en hund får eller tar för sig en [fredlig] uppgift så smälter jag som smör på en solig klipphäll. Dom får ett sånt otroligt härligt kroppsuttryck.

    Har du aldrig sett hunden som knallar runt och letar ciggfimpar [filter] längs pråmkanalen? Hunden är alltid okopplad och liknar en Cocker spaniel. Den är svart med långa härliga öron och brukar ha en platt basketboll i munnen. och varje gång den sniffar fram en fimp så skäller han tills husse tar upp och slänger den. Det är helt priceless att se :)

  7. Det är klart jag har:) Jag har för mig att han bar runt på en brun papperspåse förr i tiden, men det kan ha varit jag som sett fel på basketbollen? Jag skulle inte säga orginal, men absolut ett ”par” som man lägger märke till och minns. Men det var nytt för mig att han är ute på fimpjackt. En vovve med ett uppdrag! Det första jag la märke till var att hunden inte verkar bry sig om förbipasserande människor ö.h.t. Oavsett koppel eller ej så tror jag att det är väldigt svårt att bli rädd för den hunden:)

  8. Jo’ru Aino den hunden sniffar fimpar på heltid :)
    Den hunden har släpat runt på mycket olika saker i sin käft, men om man ska beskriva den så funkar alltid en ”hund med en platt basketboll i munnen bäst”. Men den har släpat runt på mycket olika saker genom åren så en ”brun papperspåse” är nog inte omöjligt. Sist jag så dom så hade inte hunden nåt i munnen (?) och den var väldigt gråhårig i ansiktet, men sniffade för kung och fosterland :) Jag tror inte heller att någon kan ha blivit rädd för den koppelfria sniffaren! Men nu när jag tänker på det så undrar jag om hunden är intresserad av människor alls? Jag har sett att människor som gått ner och försökt att hälsa men bara blivit rånonchalerade.

  9. Jag har sett dem sen jag flyttade hit och det var inte igår precis. Så hunden är nog ingen ungdom längre. Det skulle vara tråkigt om han måste gå i pension.

    Jag tror inte att han skulle bry sig om man så la sig raklång framför nosen på honom. Han har väl bättre saker för sig. Hoppas han gillar husse i alla fall. Men det tror jag:) Jag har funderat på om det finns fler speciella hundar här i karlstad, men det är nog den enda jag kan komma på. I alla fall som är speciell på det sättet.

  10. Tja A
    Jag kan inte komma på någon ”original” hund just nu, men det finns en kille som ränner runt Sundstatjärnet med en 6-7 kopplade jack Russel hundar. Det är en syn kan jag lova. Alla är släkt med varann från mormor till barnbarn. Ta en picknick i gräset vid tjärnet med lite grillat, vitlöksvindruvor och några droppar mjöd till sommaren så kommer du få se på något roligt :)

  11. Det skulle vara en syn:) Det finns förresten någon som brukar gå runt lambergssjön med en hel hord av hundar. Vet inte vad sorten heter men de ser väldigt speciella ut. Som ett S på ben typ.

  12. Jag har några bilder på storfamiljen.
    Lägger upp dom när jag hittar dom!

    Hon på Lammberget har två typ greyhound i olika storlekar, och en större typ greyhound fast med afghan liknande päls och två mindre hundar tror jag. Dom är också kopplade jämt tror jag.
    ”Som ett S på ben” Hihi :)

  13. Det tycker jag du ska göra:)

    Det var väl en bra beskrivning, du förstod ju precis vilka jag menade;) Du verkar ha koll på hundarna häromkring, och raser. Själv måste jag googla det mesta, men nu vet jag vart jag ska vända mig om jag är behov av lite Karlstadshundliv-expertis:)

  14. gAH… letat sjukt mycket men har inte funnit nått än!!
    Däremot så har jag kommit på ett nytt par :) Har några suddiga bilder även där. Nånstans :-)
    Det är en kille som åker runt i stan på sommaren på rullskridskor, och i andra änden av kopplet
    sitter det en svart / vit fårhund. Och den hunden älskar att springa. Jag har sett den springa
    förbi bilar på järnvägsgatan med husse hängande i kopplet.

  15. Leta leta leta…. :)

    Det där låter bekant. Jag har säkert sett dem någon gång. Jag har försökt att komma på någon tuff hund, men de enda jag kan komma på är en schäfer som brukade springa lös i herrhagsparken en sommar och massa andra helvanliga typer:/ Förr brukade jag se en kille, en riktigt karig en, med två pyttehundar (chihuahua?). Det är klart att kariga killar får ha chihuahuas. Men, fånigt nog, så blir slutsatsen nästan automatiskt att ”nu är han ute och rastar flickvännens hundar igen”.

  16. Letar! Letar! Letar!

    Det finns en kille på Herrhagen som har tre svarta Scooby Doo hundar. Dom är väldigt snälla och lugna och utmärker sig inte, men det är en upplevelse varje gång man ser dom ihop tycker jag.

    Det fanns en annan hund på Herrhagen för några år sedan som hette Fazer som var ett riktigt orginal. En gång när jag mötte Fazer satt han i en lite barn-stroller. Han vägrade att röra sig så jag fick lyfta upp han i strollern och ta spädbarnet i famnen sade matte till mig. Tyvärr gick den stönige hunden bort, men det finns några bilder av honom här.

  17. hitta hitta hitta….:)

    Scooby Doo hundar:) De har jag nog missat. Såg en (tror jag) grand danois idag. Har sett den flera gånger på herrhagen. Det va väl inget speciellt med den, men rasen i sig är kul. De är så himla stora. Lite svåra att ha i knät bara:)

    Fazer verkade jätterolig. Synd att han inte finns kvar. Jag råkade ut för samma sak med en ponny en gång, så jag förstår matte. Tyvärr hade jag inte en stroller i rätt storlek:)

  18. Mitt första möte med en Scooby skedde utanför en affär, jag stod jag och låste upp min hoj när jag plötsligt kände jag något varmt pälsigt som tryckte hårt mot min midja. Tryckte så hårt att jag tappade balansen faktiskt. Sen när ägaren kom ut så berättade han att det betyder att hon vill att du ska klia henne :)

  19. Nej nej nej jag har varit med om det flera ggr efter det.
    Prova att ställ dig bredvid en som är bunden utanför affären.
    Utan att hunden tittar på dig så kommer den att trycka sin sida mot dig.
    Bered dig för ett kraftigt tryck :)

  20. Vill nog bara möra till dig lite;) nej, men på riktigt. Det måste ju vara någon hundgrej, typ hälsa/känna av.

  21. Nej nej Aino:)
    Så fort man lyfter upp handen från pälsen så trycker dom till en igen.
    Du måste bara prova på det liksom!!

  22. Så du är jääättegod alltså :)

    Kom just på att nere vid BRF Utsikten går det en tant som matar änderna och när hon ska gå därifrån så jagar änderna ikapp henne minst 2-3 ggr, ser hur tokigt ut som helst när hon säger till dom att det är slut på mat och att fögglera inte är ett dugg rädd för hennes schäfer, utan knallar to.m. under hunden :)

  23. Haha, tveklöst! Eller så beror det på att jag är lite (men bara lite) skeptisk mot okända hundar, som gör att jag är en sån himla intressant person.

    Änderna i stan är rätt framfusiga. Men att knalla under en schäfer. Nej, det trodde jag inte:-O

    Jag kom på en finfin idé. För ett par år sedan så fick jag tag i ett häfte om berättelser om Karlstads dåtida original/dårar/knäppgökar. Jag tror jag den fanns att hämta i domkyrkan. Man borde göra ett sånt om Karlstads orginal-hundar, men det är väl kanske lite svårt när det egentligen bara finns en riktig orginal-hund att jobba med:-/

  24. Eller att en hund låter en and gå så nära utan att han rycker nacken av fögglera :)
    Jag minns att hon sa nåt om att hon hade opererat sig och gått den vägen jättesakta varenda dag i nått år och matat och matat tills hon kände igen dom på individ nivå och att dom stod givakt och väntade på henne varje morgon :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: