Välkommen till årets upplaga av sextimmars i Våxnäshallen
Igår arrangerade friidrottsklubben IF Göta 2011 års upplaga av Karlstad 6-Timmars. K6T är en inomhus löp-tävling som pågår i sex timmar.
Alltså, deltagarna ska springa på en ovalbana i sex timmar och den som har sprungit mest antal meter när slutsignalen ljuder är vinnaren.
Spegeln i kurva fyra. När jag såg den så tänkte jag ett kungarike för ett EF 400/2.8 Amen. Men som vanligt så var det ingen som lyssnade.
Lars Olsson från Forshaga var lite mörk runt ögonen.
Matbespisningen låg precis vid startsträcket. Helt omöjlig att missa!
Helt klart värd att fotograferas. Yeah :)
Kolla in tjejen i mitten. Hon var inte med i tävlingen, utan bara joggade bredvid han i vitt, som var helt totalt döslut.
Hon försökte verbalt motivera honom till att inte ge upp, och hon var ganska övertygande, Ibland hördes: Kämpa nu, Spring på, Du älskar, över hela lokalen.
Herr Görtrevlig! Eftersom jag inte visste någonting om sex timmarslöpning innan, eller ens hur det stod till i tävlingen, så visste jag inte ens vilka som borde fotograferas. Men han uppdaterade mig snabbt om allt som jag behövde veta om löpning och exakt på sekunden hur det låg till i tävlingen. Görtrevligt!
Här kan ni se den ryggen som alla de andra deltagarna hade fått sett mest antal gånger. Totalledaren alltså! Han var Made in Norway.
Så här såg ledaren Gjermund Sørstad ut framifrån. Hans team hette Team Joggen 24. Låter det inte underbart, jag ska ba ut och springa i 24 timmar ;-)
Tydligen var det så att damerna hade en egen klass. Damklassen. Sara Dahlsberg i nummer 60 hade haft ledningen ända från start.
Men Sara Dahlsberg hade börjat att sakta ner sista timmen samtidigt som Lisette Lundström i nummer 11 som låg på tredje plats hade ökat till 5:05-tempo.
Så det var där som spänningen låg när det var 30 minuter kvar. Skulle Sara hinna i mål…
Eller skulle Lisette hinna ikapp och till och med gå upp i ledningen innan slutsignalen?
Jag tog dessa bilder när Lisette sprang i full fart genom i kurva ett. Det kändes som att det var något magisk över henne, ett magiskt lugn. Hon sprang så vackert och lätt på nåt vis. Och det eviga leendet! I was totally blown away!
Och skulle Gjermund hinna springa två maraton under sex timmar.
Detta var ett av mina absoluta favorit klubbställ denna tävling.
Den här killen hade dom absolut lättaste löpstegen.
Det var riktigt svårt var att se var vilka som var slitna. Men överlag så kändes det som de äldre gick/vilade minst.
Undrar vad dom lyssnar på i sex timmar, funderade jag nyfiket på flera gånger.
Dom lirade faktiskt riktigt bra musik i PA systemet. Publiken klappade till och med händerna till musiken ibland. Bästa humörhöjaren var ♫ Fröken Fräken.
För att få ner det tropiska klimatet i hallen så stod en av dom stora portarna på vid gavel och släppte in mycket underbara minusgrader.
Efter lite logiskt tänkande insåg jag att med lysrören inomhus ljus och Sola i Kallsta utomhus så blir det två olika vitbalans-zoner.
Det tyckte jag naturligtvis låt som en dretspännande idé’ :)
Men det var det nog inte i verkligheten va´
Först hamnade dessa coolt gaddade armar överst på min topplista.
Men sen kom de här Wermländska kanonerna. Shit asså!
Malin Vestling gjorde sin första sextimmars tävling idag. Såg riktigt bra ut.
Mää, jag som inte ens kan gå mellan spisen och datasalen utan att lämna en sträng med kaffedroppar på golvet. Här både sprang och drack dom.
En annan grej som jag funderade över var svett. Denna kille var den enda som hade lite antydning på kragen till att han hade joggat i nästan sex timmar.
Jag vet ju att jag skulle blivit så svett att det hade blivit spår efter mig. Några få hade skydd för rinnande-pann svett. Tänkte visa några olika modeller.
Modell Rambo.
Kepsen det mest dominerande skyddet.
Och av Kepsens alla olika modeller så var segraren såklart cykelkepsen. Här ser ni en äkta Crescent med världsmästarfärgerna.
Cykelcitys lilla svarta.
När tävlingen var över så fick jag höra att i slutet av tävlingen är eliten så slut att dom bara ser 1-2 meter framför sig. Tyckte denna bild illustrerade det.
Hunger & vätske suget tappar dom också. Eliten har en person i teamet som har reda på sånt åt dom. Här ser ni den sista vätske langningen för Gjermund.
Tyvärr var det ingen som hade märkt flaskan med:
1. Sätt munstycket mot munnen.
2. tryck på flaskan tills den blir tom.
Så han tömde den över hjässan ;-)
Matbespisningen användes ända in i slutet.
Vissa tog vätska varje varv i slutet. Varför fälla in armen när den strax ska ut igen :D
Tillslut tog Sara slut och Lisette till och med varvade henne. Om jag hade lett en tävling i 5:55 timmar så hade jag inte klarat av att hålla humöret så här intakt.
Tjena Kattina
Nja, nu om ca 300 dgr :D
Sköna löpare vettu!