The last ringtransport ever. [Part two/two]

Medans jag väntade på Oskar, försökte jag förverkliga denna parvel. Men jag tror hon hade löss, för jäklar vad det ryckte i henne :)

Ca en meter framför där Oskar är nu satt jag och badade mina fossingar första gången jag såg/hörde han.

Skulle säkert vart roligt att höra vad tjejerna i kanoten tänkte där. Det mörka taket till höger om det ljusa höghuset tillhör Detta läckra hus.

Tuff tuff tuff

Här var det sluttuffat! Pråmen gick på grund och fastnade rejält på en sandbank. Bottenkänning!

Nu är ju jag inte någon sjöman och ska igentligen inte rätta andra, men när däcksgossen tog fram en båtshake.

Och försökte hjälpa Oskar att få loss en pråmen som var lastad med en 60 ton tung betongring. Då började jag faktist flina lite :-)

Men Oskar gav inte upp.

Längre slack på linan var en mycket bra idé.

Sötvatten åkte förbi.

Tillslut så kom den loss.

Det var faktist lite tur.

För det hade faktist samlats publik på bron.

Man kan ju tänka vad som skulle hänt, då alla inte parkerade smartast.

Men spänningen var inte över där. På andra sidan bron så stannade maskinen i Oskar.

Men det var snabbt avhjälpt, bara att vrida på nyckeln låt det som.

Senare stack jag bort till Vidövägs bron. Där var det så här skönt stilla vatten.

Men naturligtvis inte när Oskar dök upp. :(

På gräsmattan bakom satt landningsljusen till gamla Flygplatsen förr. Nuförtiden går det betande kossor där på sommarhalvåret.

Vid Dingelsundsbron så tog jag lite bilder på en liten hund som simmade runt i vattnet. Solen var så stark att… att det inte blev vackert.

Men han tog med sig solen och försvann så fort han hörde Oskar.

Jag hade tänkt att det skulle bli lite fräna manövrar ev. använda styrpulpetbåten som pråm-roder, då det är trångt och många svängar där.

Men det gick ju hur fint som helst, de behövde inte ens släppa på gasen.

Andra sidan bron kom solen naturligtvis.

Tyvärr gick det inte att följa Oskar längre. De som bor runt Dingelsundet är sådana där giriga människor som sätter upp vägbommar och privat skyltar överallt efter vägarna. Vi vill sitta efter älvkanten och bli bitna av mygg och lukta på brukets sulfitpanna ensamma säger dom. dom blir som likbleka vampyrer som sett ett kors om man nämner ordet Strandskydd! Men å andra sidan tror jag inte att någon av er var så sugna att se mer bilder på Oskar :~)

Klicka Här för att komma till Del I